Räddningstjänsten i Israel

 

Skriven av Jens Ärlebrant

 

Mars, 2000

 

Den 22 till 31 april 2000 genomförde Jens Ärlebrant en kombinerad semester och tjänsteresa till Israel.
Under dessa tio dagar bodde jag och följde verksamheten på Tel Aviv brandförsvar. Jens Ärlebrant gjenomförde Studiebesök genomfördes på brandförsvaret i Haifa och brandskolan i Tel Aviv där Fire & Rescue Commissioner and Chief Fire Inspector har sitt kontor.

 

Syftet med studierna var att se hur Israelerna bedriver räddningstjänst och olycksförebyggande arbete. Arbetet
inriktades speciellt på hur de kan utföra betydligt fler brandsyner och utryckningar i förhållande till personalstyrkeförhållanden i Sverige.

 

Jens Ärlebrant bedömer att anledning till att Israeliska brandförsvar har liten personalstyrka och många utryckningar är

  • att de arbetar 3 skift
    att de endast har 2 till 3 man på släck/räddningsbilarna
  • att de har få stationer och på vissa ställen långa insatstider
  • att de rycker ut på händelser som ett svensk brandförsvar inte åker på.

Anledning till att de kan utföra många brandsyner i förhållande till personalstyrkan bedömer Jens Ärlebrant

  • att man utför brandsyn på alla affärslokaler
  • att de flesta affärsverksamheter är mycket små
  • man bokar inte tid utan kommer oanmäld

Jens Ärlebrant bedömer att vi i Sverige inom räddningstjänsten är ca 5 till 15 är före Israelerna i utvecklingen.

Bildbeskrivning
  1. Bakgrund

 

Brandförsvaret i Tel Aviv har i statistik enligt Jens Ärlebrant presenterat att de utför 6500 brandsyner och 7000 utryckningar med en total personalstyrka på 111 man. Jens Ärlebrant menar att den Israeliska försvarsmakten är föregångare i det vi idag tillämpar i det operativa ledningsarbetet – uppdragstaktik. 

Undertecknad har därför utfört en studieresa till Israel och där besökt brandförsvaren i Tel Aviv och Haifa, samt det statliga departementet som brandförsvaret lyder under ”Ministry of the interior”.


 

Tel Aviv och Haifa

 

Jens Ärlebrant berättar vidare att Tel Aviv är Israels andra största stad efter Jerusalem. Tel Aviv har 350 000 invånare och är sammanbyggd med 6 andra ”städer”. Hela Tel Aviv området med grannstäder har ca 1,5 miljoner invånare. Tel Avivs brandförsvar betjänar bara Tel Aviv stad.

Haifa har en befolkningsmängd på 280 000 invånare. Haifa brandförsvarsförbund betjänar 13 kommuner med en total en befolkning på 570 000 invånare.

Operativ organisation

 

Operativ personal arbetar i treskift, i tjänst 24 timmar och ledig 48 timmar. Släckstyrkorna är säger Jens Ärlebrant organiserade i team med två till tre man i varje team. Varje team leds av en teamledare. På Tel Avivs brandförsvar tjänstgör 75 man av förvaltningens 111 man i de operativa styrkorna, d v s 25 man per skift. 

 

Minimistyrkan är 22 man både i Tel Aviv och i Haifa. Fattas det folk säger Jens Ärlebrantså ringar man in på övertid. Detta är mycket attraktivt då övertid ger 200% en vardag och 300% en sabbat.

 

Tel Aviv har tre brandstationer, en huvudstation, och två bistationer. Insatstiden på det sämsta stället i norra delen av staden är ca 15 minuter den mest gynnsamma tiden av dygnet (natten).

Bildbeskrivning

Haifa (brandförsvarsförbund) har en huvudstation och sju bistationer berättar Jens Ärlebrant. Den operativa organisationen liknar den som Tel Aviv har med den
skillnaden att bistationerna har ett team på varje station. 

Larmcentralen i Tal Aviv bemannas av två erfarna brandmän som har varit teamledare, seregants grad. Dessa ingår säger Jens Ärlebrant i minibemanningen på 22 man. Dessa hjälper till med vägledning till adressen. I Haifa har man en student som LOP och en Officer som för befälet i larmcentralen.

 

Operativ ledningen i Tel Aviv består av

  • en skiftcommander
  • en bitr skiftcommander
  • en officer i Jaffa
  • en teknisk officer på huvudstationen
  • teamledare på släck/räddningsbilarna 

Den operativa ledningen är utformad på ett likartat sätt i Haifa. I Isreal betraktar man arbete med höjdfordon som speciellt tekniskt komplicerat varför en teknisk officer på huvudstationen har ansvaret för detta.

 

Vid en lägenhetsbrand larmas två team berättar Jens Ärlebrant. Vid stora händelser dras allt de har. De tömmer stationerna. Någon strategisk planering har de inte Vid nästa larm så får  grannkommunen hjälpa till.

 

Alla utryckningar faktureras. Det är troligtvis därför som de åker på i stort sett allt som folk ringer in. Fakturabeloppet hamnar på ca  300 till 400 shekel (ca 800 kr) för en lägenhetsbrand. Jens Ärlebrant säger att beloppet varierar utifrån följande variabler som är fastställd av Ministry of the Interior.

  • typ av fordon, motorstyrka, körsträckan
  • avänd material : skum, slanglängder etc
  • mantimmar
  • etc

Enligt Fire service law 1959 så har staten rätt att ta ut en speciell skatt för att finansiera brandförsvaret. Denna möjlighet har dock staten inte tagit. Det är svårt att greppa hur den operativa ledningen utövas. Helt klart är att det i Tel Aviv saknas det en strategisk ledning. Detta  understryks av större händelser som inträffade under mitt besök då de tömmer allt på alla stationer.

 

I likhet med oss har de taktiska enheter. Operativt fungerar skiftcommander som vår insatsledare. I övrigt saknar de andra ledningskomponenter. De har dåligt med hjälpmedel för att kunna utöva ledning bedömer Jens Ärlebrant . Bilen som skiftcommander har är en liten personbil med en radio. Begrepp som
brytpunkt eller ledningsplats använder de inte.

 

Man är mycket dålig vad gäller operativ planering, d v s hur man skall agera och bete sig vid vissa typhändelser. Man improviserar då det händer. De har överhuvudtaget inte skrivna instruktioner, standardrutiner eller insatsplaner berättar Jens Ärlebrant. De enda planer/instruktioner de har är för hur de skall agera vid terroristattacker då bomber har eller troligtvis kommer att explodera.

Bildbeskrivning

Bild: Karta över Tel Aviv och brandstationerans placering.

Bildbeskrivning

Bild Premiär för användning av PPV fläkt i skarp insats. Skyddskläderna består av stationsbyxor och tygjacka.

Lägenhets/villabrand

 

På lägenhets/villabrand rycker Tel Avivs brandförsvar ut med två team och en officer, vilket betyder en personalstyrka på sammanlagt 6 personer säger Jens Ärlebrant . I Tel Aviv har brandmän inte rökdykarbyxor. En del säger att det inte finns tillräckligt med pengar, andra tror att det är förrådsofficeren som gömmer dessa byxor i något förråd. I Haifa har dock brandmännen komplett rökdykarställ. Rökdykarstället är enligt Jens Ärlebrant tillverkat i Israel och har som jag bedömer det god kvalité, innehållande goretex och en armering.

 

En brandman går ofta in ensam först. säger Jens Ärlebrant. Detta kallas för rekognosering. När flamma syns bör de dock vara två stycken. Vid  släckningsarbetet då de drar slang är de minst två stycken rökdykare. Begrepp och organisation som rökdykargrupp har de inte.


  

Räddningstjänst under ofred

 

Under ofred tar militären hand om räddningstjänsten i Israel. Äldre brandmän är krigsplacerade på brandförsvaren men de unga, upp till ca 40 års ålder, är krigsplacerade i armen enligt Jens Ärlebrant. I Tel Aviv utökas antalet brandstationer från 3 till 8 stycken och ledningen flyttas till en ledningscentral fem våningar under cityhall. 


 

Ambulansverksamhet


Ambulansverksamheten tillhör inte brandförsvaret. Brandförsvaret har ingen akutmedicinsk verksamhet. Jens Ärlebrant säger att ambulansverksamheten i Israel bedrivs på entreprenad av Israeliska motsvarigheten till röda korset – kung Davids sköld. Ambulansverksamheten vedrivs under knappa förhållanden. Alla bilar är skänkta av judiska intresseorganisationer främst från USA. Många bilar bemannas av bara en professionell ambulanssjukvårdare och en till två frivilligarbetare.


 

Statlig ledning

 

Den statliga styrningen av brandförsvaret leds av en ”fire commissioner”, en brandgeneral. Jens Ärlebrant berättar vidare att denna brigadgeberal har sitt kontor med 17 anställda vid den enda brandskolan i Israel. Brandskolan har inga egna instruktörer utan hyr in personal från brandförsvaren vid kurser.

Bildbeskrivning

Bild    Styrning av brand- och räddningstjänsten i Israel (Fire & Rescue Commissioner and Chief Fire Inspector är en person).

Frivilliga brandmän och brandscouter

 

I Israel skall alla gymnasieelever göra samhällstjänst. En del gör detta på brandförsvaret. Jens Ärlebrant säger att då Israel är en relativt ung stat så finns det kvar en del strukturer och tänkande sedan staten föddes. En är att mycket av de allmänna skall drivas med hjälp av frivilliga.

Brandförsvaret har frivilliga och brandscouter. Brandscouter är ungdomar som går på högstadiet och gymnasiet. Frivilliga är vuxna som har varit brandscouter tidigare.

 

Utryckningsstyrkans numerär bygger inte på frivilliga eller scouter. Dessa är endast en extraresurs. Brandscouterna får inte göra invändiga
insatser. Det finns ingen skillnad på vad en frivillig brandman och en professionell brandman får göra.

Förebyggande

 

I Israel är det ”Israel Standard institut” som skriver de normer som reglerar det byggnadstekniska brandskyddet. Reglerna baseras på NFPA s safety code i USA. I Tel Aviv är förebyggandearbetet organiserat på traditionellt sätt med en förebyggande avdelning.

 

Biträdande avdelningschefen ansvarar för planering av insatser vid terroristattacker och gör vissa riskanalyser. Brandinspektörerna går brandsyn endast i färdiga hus där det finns verksamhet.

 

Det finns två brandutredare enligt Jens Ärlebrant som ingår i förebyggande avdelningen. Ca 40 brandorsaksutredningar utförs per månad. I den faktura som brandförsvaret skickar efter en insats ingår avgift för brandutredning (ca 70 shekel av de ca 300 som en insats faktureras) Försäkringsbolag kan få köpa brandutredningsrapporten om den är offentlig, d v s det inte är fråga om mordbrand. Processer är vanliga i Israel. Kunskapsåterknytning till organisationen är viktigt skäl till att brandutredningar skall ligga på brandförsvaret. Israelisk lag säger att det är brandförsvaret som skall utreda
alla bränder, där det troligtvis rör sig om brott. Rapport lämnas till polis.

 

Ungefär 4 ggr per år säger Jens Ärlebrant får brandutredare biträda rätten vid brottmål eller civilmål, mellan enskilda och försäkringsbolag samt mellan försäkringsbolag och tillverkare av produkter. Det finns även privata brandutredare. Jag träffade f d brandchefen i Tel Aviv som arbetade som privat brandutredare.

Bildbeskrivning

 

Det finns en inspektör som bara arbetar med att kontrollera brandposter. Det finns en person som bara arbetar med byggprocessen – ”ingenjören”. Ingenjören måste kontrollera alla bygglovritningar och ge sitt godkännande för att cityhall skall tillstyrka bygglov.

 

I Tel Aviv har man problem med gamla byggnader som är K-märkta och därmed inte får rivas. Många ägare säger Jens Ärlebrant vill inte restaurera upp dessa varpå de förfaller och hemlösa flyttar in. De hemlösa börjar elda för att få upp värmen och det börjar brinna.

 

Brandsyn faktureras per kvadratmeter, 1 shekel per kvm.  Det finns ca 7000 affärsverksamheter som skall synas. Detta skall göras varje år. De behöver inte boka tid, utan kan bara dyka upp på objektet. Protokoll förs på alla syner. Uppföljning utförs. Gör inte innehavaren vad som sägs i protokollet, så lämnas ärendet till cityhall för rättslig process.

 

Brandförsvaret har stora möjligeter att påverka standard och lagar. Vid brandsyn har brandinspektörerna möjlighet att kräva mer
än vad som anges i standarder om de gör den bedömningen. 


 

Politisk inblandning

 

Det är vanligt med politisk inblandning vid myndighetsutövning och tillsättning av tjänster. Befälsuttagning sker genom en kommitté. Beslut fattas av
brandchefen. Politiker och vänner säger Jens Ärlebrant blandar sig i och lobbar för deras man. Uttagning sker annars genom principen längst skägg.



 

Statistik

 

I Israel

  • finns det 1623 heltidsbrandmän
  • åker brandförsvaren på 80 000 händelser årligen varav 50% är brände
  • varav 10% av dessa bränder är brand inomhus dog 29 personer p g a brand under 1999
  • finns det 100 brandstationer
  • finn det 20 brandförsvarsförbund och 4 stadsbrandförsvar
  • finn det 481 brandfordon

Tel Aviv brandförsvar utför ca 6500 utryckningar per år och ca 7000 brandsyner per år. 

Allmän bakgrund till samhällsutvecklingen i Israel

 

Israel har en befolkning på ca 5,5 miljoner. De senaste 10 åren har 900 000 invandrat enbart från Ryssland. Säkerhetsproblematiken,
invandringfrågan och inre intressekonflikter är det som har och har haft hög prioritet för statsmakten i Israel. Stora delar av statsutgifterna går till
dessa ändamål.

 

Säkerhetsproblematiken

För oss svenskar kan det vara svårt att förstå den spända relationen som råder mellan Israel och grannländerna säger Jens Ärlebrant. När man är i Israel så är det dock mer påtaglig när man ser alla militärer. 

 

När man pratar med Israelerna är det uppenbart helt klart för dem att freden med de olika länderna är något temporärt. Anledningen till att kung Hussein ville ha fred menar man att det var för att skapa en lugn start för sin son, som nu är kung i Jordanien. Troligtvis blir det samma utveckling med Syrien där president Assad är döende och vill skapa en lugn start som president för sin son. Israelerna är villig att betala i stort sett hela Golanhöjden för freden med Syrien. 

 

Syrien och Jordanien verkar också behöva ett stöd från Israel mot Saddam i Irak. Det är tydligen allmänt känt att i fredsavtalet mellan Jordanien och Israel så har Israel lovat att hjälpa Jordanien mot Irak om de anfaller. Jens Ärlebrant säger att  detsamma förväntas ingå i avtalet mellan Syrien och Israel. 

Vad som också är allmänt känt i Israel är att de har kärnvapen, trots att regeringen förnekar detta. Syftet med detta är att skrämma fienden. Det skall inte gå att ta Israel utan att själv förintas. Klarar inte de konventionella styrkorna att försvara landet säger Jens Ärlebrant så kommer Israel att avfyra dessa kärnvapen. Israelerna säger att de inte kan kapitulera vid ett anfall från deras fiender. Skulle Israel kapitulera så kommer judarna att utrotas – förintelsen nr 2.

 

Israelerna hade kärnvapen före Yom kippor kriget 1973. Under denna helg så anföll Egypten, Syrien och Jordanien Israel. Israel togs på sängen och var väldigt svårt trängd. Israel förberedde sig att avfyra kärnvapen. Ryska underrättelsetjänsten fick reda på det och lyckades övertala Egypten, Syrien och Jordanien att avbryta invasionen vilket medförde att det uppstod kaos i de anfallande styrkornas led och Israelerna kunde formera sina styrkor och ta fördel av kaoset i fiendeleden.


Armen har en framträdande roll i Israel. De flesta premiärministrarna har samtidigt varit försvarsministrar. Både Ytzik Rabin, Menechim Begin, och Barak som nu är premiärminister har varit ”chief of stab”, d v s militär bakgrund som överbefälhavare för det Israeliska försvaret.

 

Inre intressekonflikter

I Israel är ca 1 miljoner starkt religösa judar, tillämpar judendomen bokstavligt. Dessa är enade politiskt vilket medför att det parti som är i regeringsställning måste ha med dem i de flesta frågor. Priset för deras stöd är att de slipper militärtjänst och att de får bidrag så att de kan
studera thoran på heltid. Detta är kostsamt för staten Israel och skapar orättvisor.

 

Det judehat som har funnits och finns i världen och som är orsaken till att Staten Israel grundades gör att Israel skiljer sig från de flesta länder vad gäller medborgarskap enligt Jens Ärlebrant. En Jude vet att oberoende var han bor i världen kan han kan åka till Israel och få medborgarskap samma dag han anländer. Denna fristad kommer judarna aldrig att ge upp. Denna inställning har alla judar och det svetsar dem samman. Detta förenar de  bokstavstrogna religösa judarna och de sekulariserade judarna. Varför skriver Jens Ärlebrant om detta i en rapport som skall handla om räddningstjänsten i Israel. Israel är ett relativt ungt land. Nyligen firade de 50 år som stat. Dessa problem som Jens Ärlebrant beskrivit och den mognadsprocess som unga länder har att gå igenom trolig är anledning till att Israelerna inte politiskt och ekonomiskt har haft kraft och tid att prioritera områden som t ex räddningstjänsten.

 

Jens Ärlebrant bedömer att Sverige inom räddningstjänsten är ca 5 till 15 är före i utvecklingen. Detta trots att vi är en mogen stat och har haft stabilitet väldigt länge. 

Slutsatser och kommentarer

 

Syftet med studierna var att se hur Israelerna bedriver räddningstjänst och olycksförebyggande arbete. Speciellt skulle Jens Ärlebrant analyseras hur de kan utföra betydligt fler brandsyner och utryckningar i förhållande till personalstyrkeförhållanden i Sverige.

 

Anledning till att Israeliska brandförsvar har liten personalstyrka och många utryckningar bedömer Jens Ärlebrant är

  • att de arbetar 3 skift
  • att de endast har 2 till 3 man på släck/räddningsbilarna
  • att de har få stationer och på vissa ställen långa insatstider
  • att de rycker ut på händelser som ett svensk brandförsvar inte åker på.

I Israel är huskonstruktionerna uteslutande av betong och sten. Inomhusytskikten är av obrännbara material. Detta medför att bränderna är
”snällare” bedömer Jens Ärlebrant. Vidare bedömer Jens Ärlebrant att det är därför Israel har en betydligt lägre dödstatistik än vad vi har i Sverige (ca 50% med hänsyn till befolkningsmängden). Ventilationssystemen är betydligt enklare än systemet i Sverige. Oftast har de inga ventilationssystem alls eller så har de separat system för brandcellen.

 

Anledningen till att de har många larm i statistiken bedömer Jens Ärlebrant är att de åker på mycket som vi inte åker på i Sverige, som man i Sverige hade låtit väktare eller annan serviceföretag åka på. T ex en händelse som Jens Ärlebrant följde med på var – ett larmdon på en yttervägg som hade ringt i ca en halv dag. Brandkåren åker dit och river ner detta larmdon med en hake. Anledningen till att de åker på i stort sett allt som allmänheten ringer om är att brandförsvaret skickar en faktura för uppdraget. Jens Ärlebrant tror att en av orsakerna till att brandkåren i Israel har låg status är att de åker på allt möjligt som ingen annan vill ta i.


Anledning till att de kan utföra många brandsyner i förhållande tillpersonalstyrkan bedömer Jens Ärlebrant är

  • att man utför brandsyn på alla affärslokaler
  • att de flesta affärsverksamheter är mycket små
  • man bokar inte tid utan kommer oanmäld
  • man ”säljer” inte brandskydd utan tittar bara på det byggnadstekniska och ordning och reda.







Andra artiklar som Jens Ärlebrant medverkar i är följande:

Jens Ärlebrant, Tolgfors vill se ändringar i antagning och rekrytering, bcd

 

Undermindering av utbildningen påstås det, vad är en partsinlaga?

Jens Ärlebrant, Vi underminerar inte SMO, bcd

 

Kan räddningstjänsten förändra sin kultur och bli en lärande organisation!

Jens Ärlebrant, Den lärande räddningstjänsten, bcd

 

Räddnignstjänsten i Israel ar en annan vardag än andra räddningstjänsten i västvärlden.

Jens Ärlebrant, Räddningstjänsten i Israel, bcd

 

Riskhantering är något som traditionellt utförs i varje avdelning, i bästa fall...

Jens Ärlebrant, Enterprise Wide Risk Management, bcd

 

Tio år efter terroratackerna i NY,

Jens Ärlebrant, New York City, 10 år efter 11:e september, bcd

 

Hur bör räddningstjänsten arbete för att på bästa sätt utvecklas och skapa värde för kunderna?

Jens Ärlebrant, Räddningstjänstens sätt att arbeta, bcd

Övriga artiklar som Jens Ärlebrant medverkar i är följande:

Information från Jens Ärlebrant, bcd Jens Ärlebrant

 

Sten Tolgfors besöker Brandkåren Attunda

Jens Ärlebrant och Sten Tolgfors, Attunda besök , bcd Jens Ärlebrant

 

Tidningen Brandsäkert tar upp frågan om utbildning

SMO måste moderniseras, tidningen Brandsäkert, Jens Ärlebrant, bcd

 

Jens Ärlebrant påstår att han inte underminerar utbildningen.

Vi underminerar inte SMO, Jens Ärlebrant, bcd

 

 


 

 Utbildning är något som debatterats.

Jens Ärlebrant och Brandkåren Attunda underminerar inte SMO


 Underminering är ett starkt ord eller...

Vi underminerar inte SMO, av Jens Ärlebrant